Gå till innehåll

Udda uppgång i USA

UTBLICK. Det amerikanska börsindexet S&P 500 befinner sig i sin näst längsta uppgångsfasi amerikansk historia. I juli passerades förra rekordnivån från imaj 2015 och indexet befinner sig därmed på den högsta nivån någonsin.Samtidigt sänks förväntningarna på bolagens vinster. Börjar åldern ta utsin rätt eller kommer uppgången hålla i sig?

FILMEN: Skandias ekonom Johan Lundqvist tycker att man bör se över riskspridningen i sin portfölj.

Udda uppgång
Den amerikanska börsen är inne på sitt åttonde år i den börsuppgång som har pågått efter finanskrisen. Visserligen har det varit några sättningar under resans lopp, och både 2011 och 2015 stängde börsen på minus. Men nedgångarna har ännu inte blivit större än 20 procent från den senaste toppnivån, som brukar användas som definition på en nedåtgående marknad. Under 2011, när Greklandskris och sänkt amerikanskt kreditbetyg fick börsen på fall, var indexet nära tröskelvärdet på -20 procent, men klarade sig med några tiondelars avstånd. Att en uppgång håller i sig så länge som denna är sällsynt i ett historiskt perspektiv – endast rallyt under 1990-talet, som mynnade ut i IT-bubblan, överträffar längden på den nuvarande uppgången. Det är dock inte bara längden på uppgången som är ovanlig. Även det faktum att det dröjde nära 14 månader för indexet att passera rekordet från i maj 2015 hör inte till vanligheten. I en uppåtgående marknad brukar tidigare rekord överträffas mer frekvent och i en nedåtgående marknad tenderar det dröja betydligt längre innan ett gammalt rekord slås.

Slut för den här gången eller mot nya höjder?
Baserat på anekdotiska jämförelser kan man ledas till slutsatsen att börsuppgången börjar bli lite gråhårig. Men det faktum att nuvarande uppgångsperiod har pågått längre än vad uppgångsperioder brukar göra historiskt har inte har någon nämnvärd relevans för att förutspå framtiden. Mer relevant är istället att fokusera på vad som brukar få en uppgång att ta slut. Här är det tre faktorer som sticker ut: bubblor, lågkonjunktur och
oförutsedda chocker. Låt oss titta på dem var för sig.

Bubblor. Tillgångsbubblor kan se lite olika ut, men ofta handlar det om att värderingarna skenar iväg. Tittar vi på den nuvarande situationen kan vi, med utgångspunkt i cykliskt justerade värderingsmått, konstatera att den amerikanska börsen är betydligt dyrare än historiska snitt, men en bra bit ifrån de nivåer som nåddes i samband med t ex IT-bubblan och börsraset 1929. Utifrån detta perspektiv är bubbelrisken inte överhängande, men höga värderingar tenderar att vara ett sämre utgångsläge än låga, och ökar risken för bakslag. Förklaringen till att värderingarna har stigit är att aktiekurserna inte har anpassats till det faktum att amerikanska bolagsvinster har sjunkit fem kvartal i rad. Det är inte en hållbar utveckling. Baserat på aktuella prognoser förväntas vinsterna börja växa igen i slutet av året. Det kommer behövas för att motivera värderingsläget.

Konjunkturen. Risken för en recession kan aldrig uteslutas, men vår bedömning tecknen på en lågkonjunktur lyser med sin frånvaro. Konsumtionen fortsätter att växa med stöd av ihållande förbättringar på arbetsmarknaden, gradvisa löneökningar och höga förmögenhetsvärden.Vidare tar investeringarna fart igen efter den senaste tidens svacka och samtidigt fortsätter inflationen att vara dämpad. Det sistnämnda är viktigt eftersom det inte sällan är täta räntehöjningar till följd av stigande inflation som får konjunkturen att bromsa in och i värsta fall knäckas. Men även om vissa inflationstendenser pyr under ytan i den amerikanska ekonomin, så räknar vi med att räntehöjningar under överskådlig framtid kommer att ske i mycket långsam takt. Det är inget högtryck i konjunkturen, men recessionsriskerna ser vi som begränsade.

Chocker. Att förutspå konjunktur och börsrörelser är mycket svårt, men att förutspå chocker och kriser är nära nog omöjligt. Chocker kan bero på allt ifrån naturkatastrofer till politiska beslut och terrorism. Men även om vi inte kan uppskatta risken för att en framtida chock inträffar, kan vi konstatera att utgångsläget med mycket låga räntor är en försvårande omständighet eftersom möjligheten att motverka chocker är försvagad.

Risk för stök i höst
Den samlade bilden av den amerikanska börsen är alltså att den är dyr, och att avkastningspotentialen därmed är dämpad, men att risken för recession och medföljande börsras är begränsad. Och den förväntade vändningen för vinsterna i slutet av året behöver förverkligas för att värderingarna ska framstå som mer attraktiva. Med det sagt ser vi dock risk för ökad turbulens på börsen i höst. För aktiekurserna har fortsatt upp under sommaren trots att vinstförväntningarna för den närmaste tiden har skruvats ned. Det tyder på att förlängda centralbanksstimulanser har betytt mer än fundamentala faktorer i det korta perspektivet. Den andra sidan av det myntet är dock att känsligheten för åtstramningar är stor. Och som vi skrev på föregående sida räknar vi med att nästa räntehöjning kommer redan i vinter. Det riskerar att leda till mer oro. I den miljön är utrymmet för besvikelser i bolagsvinsterna obefintligt. Det kommer därmed krävas att vinstprognoserna står sig under hösten för att marknaden ska kunna hantera en mer hökaktig centralbank.

Johan Lundqvist,
Ekonom