Gå till innehåll

Tre förslag som kan ge höjd pension

2017-11-16 I Mattias Munter

Regeringen och alliansen är mycket nära en uppgörelse om höjd pensionsålder, rapporterar DN. Men höjd pensionsålder är varken populärt bland folket eller enda lösningen. I en debattartikel i SvD  presenterar jag idag tre alternativa förslag som skulle kunna stärka det svenska pensionssystemet. Jag återkommer till det i slutet av texten.

Sverige har Europas, om inte världens, friskaste pensionärer. En 70-åring i dag har enligt forskare samma hälsa som en 50-åring hade på 1970-talet. Så dramatisk har hälsoutvecklingen varit.

Antalet personer som fyllt 100 år har mer än 15-faldigats sedan 1970. Antalet hundraplussare kommer också bara fortsätta öka, särskilt när fyrtiotalisterna når högre åldrar framöver. De kommer ställa krav på en god välfärd, en bra vård och boende som passar deras behov. För den enskilde innebär den längre levnadsåldern fler år med pension. Därför kommer vi alla att behöva arbeta längre för att få en bra pension och vara med och bidra till det gemensamma.

Nu verkar alltså politiken närma sig skarpt läge. Ett förslag om höjd pensionsålder kan nå riksdagen redan innan valet i september nästa år. Men debatten har blivit alltför ensidig. Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen, det vill säga att varje arbetad timme också påverkar storleken på den framtida pensionen. Lika viktigt som det är att fler jobbar längre, lika viktigt är det därför att fler människor väljer att börja jobba tidigare.

Sverige har idag en av världens högsta examensåldrar, hela 29,4 år. Snittet för OECD-länderna är på drygt 26 år. För ett hållbart pensionssystem som också ger bra pensionsnivåer är antalet arbetade år och timmar på totalen det viktigaste. Om fler kom i arbete tidigare skulle det ha en tydligt positiv effekt för pensionssystemet både för dagens och framtidens pensionärer.

För pensionerna skulle det betyda mycket. Premie- och till stora delar även tjänstepensionen fonderas och förvaltas av individen. Därför har de tidiga åren i arbetslivet i dag en stor effekt på den slutgiltiga pensionen. Beräkningar som Skandia gjort visar att den student som tar ett års uppehåll istället för att börja arbeta kan räkna med omkring 90 000 kronor mindre i pensionskapital vid pensioneringen.

Debatten har de senaste åren varit alltför fokuserad på den senare delen av arbetslivet. Men vi kan också stärka möjligheten för fler att börja jobba och intjäna pension tidigare.

Ett förslag är att bygga ut sommarterminen med relevanta kurser, vilket skulle kunna korta studietiden med upp till ett år. Man kan också skapa ett system där studenter som tar examen i tid får delar av sina studielån avskrivna.

Ett tredje viktigt förslag är att sänka inträdesåldern för kollektivavtalad tjänstepension. Idag har personer under 25 år ofta inte rätt att tjäna in tjänstepension genom sina kollektivavtal. Det är dags att parterna på arbetsmarknaden ger samma möjligheter för tjänstepensionsavsättningar även för den som är under 25 år.

Vi kommer att behöva jobba längre för att få en bra pension under ett långt och aktivt liv. Att börja arbeta tidigare är ett sätt både att förlänga arbetslivet och förbättra pensionen.