Gå till innehåll

Svensk modell mot sjukskrivningar prisas

Det räcker inte med rehabilitering, anpassning och omställning. För att bryta den negativa utvecklingen med fler sjukskrivna – som kostar samhället 44 miljarder kronor om året – måste vi också se till att människor inte blir sjuka. Här är modellen som prisas av Fortune Magazine.

I dagsläget väntas kostnadsökningen för sjukpenning i Sverige öka med sju miljarder kronor på bara ett år. Kostnaden är densamma som att driva två av Sveriges största universitet under samma tid. Förutom den höga samhällsnotan – bara i år ökar statens budget för att hantera sjukfrånvaron med 2,5 miljarder kronor – innebär det höga antalet sjukskrivningar också ett stort mänskligt lidande.

”Prehab”
Vi vet sedan tidigare att rehab är en bra väg framåt, det är också något som satsats mycket på och så sent som i år lyfte regeringen fram rehabilitering på jobbet som en strategi mot de höga sjuktalen. Vad som däremot inte framkommit lika tydligt är vilka effekter ”prehab” kan ge, det vill säga åtgärder som sätts in före det gått så långt som sjukskrivning. Samtidigt visar forskning att stat, kommun, landsting och framförallt arbetsgivare, kan undvika stora kostnader genom att förebygga ohälsa och sjukdom. 

Det hela är jämförbart med arbetet att undvika dyrbara eldsvådor genom att installera brandvarnare, som upptäcker faran i tid. På samma sätt kan samhället, arbetsgivaren och den enskilde undvika höga kostnader och långdraget lidande genom förebyggande åtgärder.

Enligt hälsoekonomen Inna Feldman vid Uppsala Universitet vinner vi mycket på ett riktat förebyggande arbete mot olika grupper. 

 Man vet till exempel att byggnadsarbetare röker jättemycket, varför inte göra någonting för dem? Även ensamstående kvinnor med barn röker ganska mycket - varför inte påverka just dem? Som arbetsgivare vet man oftast vem som behöver mer stöd och då måste man rikta det, säger Inna Feldman.

Eftersom det i många fall handlar om att byta ut osunda levnadsvanor, behöver det enligt Feldman inte heller kosta särskilt mycket. 

 Fysisk aktivitet, bra matvanor och att inte röka gör väldigt mycket för att motverka sjukskrivning. Som arbetsgivare kan uppdaterade riktlinjer i somliga fall göra stor nytta. Min arbetsgivare – Landstinget i Uppsala Län – har jobbat hårt för en rökfri arbetstid. Genom en tydlig företagspolicy har vi lyckats minska rökningen med fyra procent på fyra år. Och det har inte kostat någonting, säger Inna Feldman.

Mer än halverat antalet sjukskrivningar
I början av 2000-talet ökade sjuktalen kraftigt i Sverige, vilket innebar ökade kostnader för samhället. Ett bolag som säljer sjukförsäkringar, som till exempel Skandia, påverkades förstås också negativt. Men istället för att höja försäkringspremien gjorde Skandia en stor satsning på förebyggande åtgärder, vilket resulterat i Skandias Hälsokedja.

Läs mer om Skandias Hälsokedja här

 Det handlar om allt ifrån utslitna ryggar som behöver sjukgymnastik till KBT-behandlingar för att undvika stress, ångest och psykisk ohälsa. Med hjälp av det aktivt förebyggande arbetet har vi vänt skenande sjukskrivningstal och i förlängningen till och med sänkt premierna då färre blivit sjuka. 

Förändringen har resulterat i en klassisk win-win-situation, där både arbetsgivare och vi som försäkringsbolag sparar enorma summor på att människor inte blir sjuka, menar Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia. 

Genom programmet har Skandia lyckats mer än halvera antalet sjukskrivningar hos kunderna. Modellen har en inbyggd morot som innebär att företag betalar en lägre premie om de arbetar förebyggande. På liknande sätt skulle staten till exempel kunna erbjuda arbetsgivare lägre arbetsgivaravgift ju färre medarbetare som sjukskrivs. 

 Chansen att Sverige lyckas få ner sjukskrivningarna är större med en modell där staten premierar arbetsgivare som jobbar proaktivt med hälsofrågor. En sådan typ av avdragsreform kan dessutom betala sig själv i form av lägre sjukskrivningstal, säger Kristina Hagström.  

Hyllas av Fortune Magazine 
Men modellen har inte bara skapat större samhällsnytta. Den har även inneburit affärsnytta för Skandia. Dels direkt genom att färre sjukförsäkringar behöver betalas ut. Men också indirekt som ett svar på de förväntningar kunder i dag ställer på att näringslivet tar sitt ansvar för viktiga samhällsfrågor.

För att beskriva strategier där affärsnytta kombineras med samhällsnytta finns nu ett nytt begrepp som används allt mer, shared value. Skandia bedöms av internationella hållbarhetsexperter ligga långt fram och är med i en fallstudie med koppling till Harvard om hur affärsnytta och samhällsnytta kan kombineras. Studien ska användas på universitet och handelshögskolor för att undervisa i shared value, med Skandia som exempel.

Som en konsekvens intar Skandia nu, som enda svenska bolag, Fortune Magazines Change the World list. Listan syftar till att uppmärksamma bolag som har gjort en viktig social eller miljömässig skillnad genom sin affärsidé. Företagen på listan rankas efter tre kriterier: samhällseffekt, reell affärsnytta och innovation. I rankningen placeras Skandia på plats 20 av 50 bolag i världen. 

 Att vi mer än halverat sjukfrånvaron hos våra kunder sedan 2006, genom förebyggande hälsoförsäkring som både genererat ökad friskhet och sänkta premier med upp till 80 procent till våra kunder, gör mig otroligt stolt; Tack vare ökad friskhet och god kapitalavkastning. Att vi nu uppmärksammas för detta som enda svenska bolag hos Fortune Magazine är fantastiskt, avslutar Kristina Hagström. 

Läs den fullständiga Fortune's Change the world list här