Gå till innehåll

Skolmisslyckande kan ge miljardförlust

53 miljarder kronor i förlorade löner och skatteintäkter. Så hög kan samhällsnotan bli för dem som inte klarar skolan i varje årskull. Det visar rapporten “Samhällsförlusten av skolmisslyckande”, som Skandias stiftelse Idéer för livet tagit fram.

I studien görs samhällsekonomiska beräkningar för att estimera det värdeskapande som går förlorat när cirka tio procent av en årskull misslyckas med att erhålla en gymnasial examen.

– Inom 20 år kommer två miljoner jobb att vara automatiserade och högre utbildning kommer att krävas för att få arbete. Då gäller det att vi börjar förebygga skolmisslyckande i tid, säger Lena Hök, hållbarhetschef på Skandia och verksamhetschef för Idéer för livet.

– Sverige går mot ett allt mer utpräglat kunskapssamhälle där det krävs en gymnasieutbildning för att klara sig på arbetsmarknaden i samhället. Skolmisslyckanden får självklart konsekvenser för individen, men också för samhället.


  • "Värdet underskattat”

    Skolmisslyckande bland den senaste årskullen 24-åringar förväntas leda till en samhällsförlust, det vill säga ett förlorat värdeskapande, på 53 miljarder kronor fördelat över det yrkesverksamma livet mellan 24 till 65 år. Ungefär hälften av den förlust som uppstår drabbar individer i form av lägre inkomster, medan andra hälften drabbar offentlig sektor i form av lägre skatteintäkter.

    Rapporten är framtagen av Skandias stiftelse Idéer för livet tillsammans med Nima Sanandaji, utifrån statistik från SCB.

    – Värdet av social hållbarhet och förebyggande insatser är grovt underskattat, säger Nima Sanandaji.

    – Det leder till bortprioriteringar av sociala investeringar som skulle skapat stora mänskliga och samhällsekonomiska värden. Långsiktiga förluster av skolmisslyckanden är viktiga att räkna fram eftersom de kan jämföras med de investeringar som behövs för att ungdomar ska klara skolan.

    Urholkar välfärden

    Skolmisslyckanden i denna omfattning skapar ett socialt ohållbart samhälle som på sikt urholkar de svenska välfärds- och försäkringssystemen. Risker som psykisk ohälsa, arbetslöshet och sämre ekonomisk standard har stark koppling till skolmisslyckanden och att fler klarar skolan är därmed avgörande både för individer och för samhället i stort.

    Alltför många individer i Sverige faller utanför arbetsmarknaden och hamnar i ekonomisk och social marginalisering. Ett gemensamt drag är att den resan oftast börjar tidigt och att en tydlig varningssignal är skolmisslyckande, som kan vara början på ett liv i marginalisering. 

    Redan i förskoleåren finns barn som socialt eller kognitivt inte riktigt följer med i skolarbetet. Stiftelsen Idéer för livet arbetar aktivt med att synliggöra samhällsvinsten med förebyggande sociala insatser. Var tredje svensk kommun och var femte dansk kommun har använt sig av stiftelsens metoder för att ta fram beslutsstöd vid sociala insatser. 

    – På så sätt kan vi bidra till resurseffektiva lösningar på de utmaningar som samhället står inför som växande känsla av otrygghet och ökade kostnader för arbetslöshet och ohälsa, säger Lena Hök.

    – När människor drabbas av olika former av utanförskap och ohälsa riskerar det tyvärr leda till arbetslöshet och långvariga sjukskrivningar. Att inte längre kunna försörja sig på egen hand gör det svårt att hantera sin privatekonomi. Utanförskap och ohälsa är därmed samhällsproblem som påverkar både individer och det offentliga och privata försäkringssystemet.

    Hållbara lösningar

    Ett rikt liv är så mycket mer än ekonomi. Hälsa, sysselsättning, trygghet och samhörighet är också viktiga komponenter. Därför stöttar Skandia via stiftelsen Idéer för livet sedan 1987 forskning och utveckling för att ta fram nya och bättre verktyg och metoder. 

    Grunden är visionen att ge fler människor chansen att få vara friska och leva ett rikare liv i ett tryggt samhälle, vilket leder till stora vinster för både samhälle, företag och individen.

    – Att 14 000 ungdomar i varje årskull saknar gymnasieexamen är naturligtvis allvarligt, säger Lena Hök och tillägger att förebyggande arbete är nödvändigt för att stoppa en negativ utveckling som kan leda till ohälsa och utanförskap. 

    – För att lyckas krävs innovativa, socialt hållbara lösningar som involverar hela samhället: civilsamhället, staten och näringslivet. 

    Att få fler ungdomar att fullfölja grundskolan och gymnasiet lönar sig både för de berörda ungdomarna i varje årskull och samhället i stort. Insatserna kan till exempel vara lärarstöd till elever eller föräldrastöd.

    – Det finns idag en konflikt mellan mänskliga och ekonomiska värden. Vi visar i studien att det blir dyrt både mänskligt och ekonomiskt om vi låter bli att agera. Det blir allt viktigare att följa upp insatserna så att kommunerna lägger budgetar som är mänskligt och ekonomiskt hållbara, säger Lena Hök.

    Stiftelsen arbetar med att ta fram beräkningsverktyg för beslutsfattare för att underlätta långsiktiga beslut.

    – Det är inte längre hållbart att tänka i ettåriga budgetar. Vi måste våga höja blicken och tänka mer långsiktigt. Sedan är det faktiskt så att de satsade pengarna i vissa fall återbetalas redan på ett år i form av minskade sociala kostnader.

Rapporten i korthet

  • 1 av 10 klarar inte gymnasiet (ca 14 000 elever i varje årskull).
  • Samhällsförlusten för dessa elever uppgår till totalt ca 53 miljarder under den årskullens arbetsliv.
  • Hälften av förlusten drabbar enskilda och hälften drabbar det offentliga genom förlorade skatteintäkter.
  • Kostnaderna finns nedbrutna per kommun och region att ta del av.
Läs hela rapporten

Våra seminarier

Liksom tidigare år anordnar vi på Skandia ett flertal seminarier i vår trädgård och under onsdagen lyfter vi hälsofrågan lite extra med Almedalsloppet. Vi genomför även  hälsokoller under veckan samt att du i vår Pensionskoll kan få, med hjälp av våra experter, en överblick på ditt pensionssparande.

  • Datum: 3 juli
    Tid: 12:15-13:15

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Andelen som inte klarar skolan innebär för en enda årskull 53 miljarder kronor i förlorade löner och skatteintäkter under ett arbetsliv. Det visar rapporten Samhällsförlusten av skolmisslyckande som Skandias stiftelse Idéer för livet tagit fram. Förlusten drabbar både individer och offentlig sektor. 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Värdet av social hållbarhet och förebyggande insatser är underskattat. Det leder till bortprioriteringar av sociala investeringar som skulle skapat stora mänskliga och samhällsekonomiska värden. Rapporten Samhällsförlusten av skolmisslyckande visar kostnaden för att 14 000 ungdomar i varje årskull saknar gymnasieexamen. Rapporten är framtagen av Skandias stiftelse Idéer för livet tillsammans med Nima Sanandaji, utifrån statistik från SCB. Skolmisslyckanden i denna omfattning orsakar ett socialt ohållbart samhälle som på sikt urholkar de svenska välfärds- och försäkringssystemen. Med Idéer för livet-modellens beräkningsverktyg kan förebyggande sociala insatsers effekt och ekonomiska värde tydliggöras. Risker som psykisk ohälsa, arbetslöshet och sämre ekonomisk standard har stark koppling till skolmisslyckanden och att fler klarar skolan är därmed avgörande både för individer och för samhället i stort.

    Läs artikel

    Läs hela rapporten

    Medverkande:

    • Anna König-Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd, Stockholm stad
    • Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande, Norrköpings kommun
    • Nima Sanandaji, rapportförfattare
    • Anna Sarkadi, professor i socialmedicin, Uppsala universitet
    • Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom, Svenskt näringsliv
    • Lina Axelsson Kihlström, grundskolechef, Haningen kommun
    • Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 10:45-11:45

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Hur kan en investering i social hållbarhet skapa affärsnytta och ökat värde i exempelvis ett fastighetsbolag? 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Samtidigt som FN:s hållbarhetsmål appliceras i näringslivet blir metoder för att mäta effekter allt viktigare och kopplas allt närmare företagens affärsutveckling. Alltifrån kapitalförvaltare till fastighetsbolag och kommuner behöver verktyg för att utvärdera sociala insatsers effektivitet och bedöma det ekonomiska värdeskapandet. Handelshögskolan i Stockholm tar just nu fram en metod för att mäta hur social hållbarhet såsom ökad trygghet i ett område även skapar affärsnytta.

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Susanne Sweet, professor, Handelshögskolan Stockholm
    • Bo Jansson, fastighetschef, Skandia fastigheter
    • Tommy Borglund, forskare, Örebro Universitet
    • Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 12.45-13.30

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Hur ser dagens politiker på pensionsöverenskommelsen och hur värnar vi framtidens pensionärer? Med färska skandaler och skriverier kring vissa aktörer i premiepensionssystemet kanske det är dags att våga göra lite större omtag. 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Sedan pensionsöverenskommelsen 1994 har flera utredningar försökt lappa och laga på premiepensionen inom ganska snäva direktiv från riksdagsmajoriteten bakom pensionssystemet. Den senaste utredningen lämnade ett förslag i höstas med vissa idéer som gör det lite bättre och andra som istället skapar nya problem och kolliderar med klassiska spelregler för retroaktiva åtgärder. Men med färska skandaler och skriverier kring vissa aktörer i premiepensionssystemet kanske det är dags att våga göra lite större omtag. Hur ser dagens politiker på pensionsöverenskommelsen och hur värnar vi framtidens pensionärer?

    Läs artikel

    Läs hela rapporten

    Medverkande:

    • Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande socialförsäkringsutskottet
    • Lars-Arne Staxäng (M), riksdagsledamot och ledamot i pensionsgruppen
    • Frans Lindelöw, koncernchef, Skandia
    • Mats Langensjö, utredare
    • Mia Odabas, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 13.45-14.30

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Försäkringar har i alla tider kompletterat och avlastat de allmänna systemen. En av de snabbast växande försäkringarna är sjuvårdsförsäkringen som mellan år 2000 till 2015 har blivit sex gånger så vanlig i Sverige. Nu utmanas alternativet av förmånsbeskattning av användarna.

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Idag har ca 650 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring, sju av tio får den betald av jobbet. Är det så att sjukvårdsförsäkringarna avlastar den offentliga vården, minskar vårdköerna och bidrar till en minskad ohälsa eller bidrar de bara till att skapa ojämlikhet i vården? Vad kostar det i övriga samhället att spara en miljard? Välkommen till en debatt om vad införandet av förmånsbeskattning på sjukvårdsförsäkringar kommer ge för effekter i samhället.

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Mats Persson (L), ekonomiskpolitisk talesperson
    • Karin Rågsjö (V), utskottsansvarig socialutskottet
    • Günther Mårder, vd, Företagarna
    • Frans Lindelöw, koncernchef, Skandia
    • Mia Odabas, moderator
  • Datum: 5 juli 
    Tid: 10:45-11:45

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Stillasittande ökar risken för allvarliga hälsoproblem som cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Trots det fortsätter stillasittandet att öka både bland barn och vuxna. Var är dagens motsvarighet till 90-talets kampanjer om rökningens effekter och vems ansvar är det att vända utvecklingen?

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Stillasittande är enligt forskare från KI minst lika farligt som rökning och en bidragande orsak till flera stora folksjukdomar. Hur påverkas arbetsgivare och vad finns det för mänskliga och ekonomiska vinster med att minska stillasittande? Rätt eller fel av arbetsgivare att kräva fysisk aktivitet bland anställda? Allt fler företag inför motivationsverktyg för ökad fysisk aktivitet men hur gör vi med dem som inte vill? Är det upp till var och en eller ska arbetsgivare och staten lägga sig i? Forskningen är överens om stillasittandets risker och konsekvenserna drabbar alla i form av ohälsa eller kostnader för sjukvård och sjukskrivning. Hur motar vi stillasittandet lika framgångsrikt som vi en gång stoppade rökningens utbredning och effekter på hälsan?

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Carl Johan Sundberg, professor, Karolinska Institutet
    • Inna Feldman, docent i hälsoekonomi, Uppsala universitet
    • Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden
    • Kristina Hagström, hälsostrateg, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 09:30-10:15

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till en cirkulär ekonomi. Vi ska göra mer med mindre resurser och fastighetsbranschen måste spela en nyckelroll i förändringsarbetet. Men vad krävs för att gå från enskilda insatser till något större?

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Det är ingen hemlighet att vi idag lever långt över jordens tillgångar. Med ökande urbanisering, befolkning och krav på levnadsstandard behöver vi omgående hitta smartare sätt att använda våra resurser. Regeringen har uttalat att Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till en cirkulär ekonomi, där material och produkter kan användas längre, av fler eller i nya sammanhang. En stor del av dagens ”producera-äga-använda-slänga” sker där vi bor, arbetar, handlar, vårdas och går i skolan. Med andra ord måste fastighetsbranschen spela en nyckelroll i förändringsarbetet. Men vi är bara i början av processen och ansvaret är fortfarande otydligt. Hur utformar vi en cirkulär fastighet? Vad krävs för att gå från enskilda insatser till något storskaligt och självklart? Och hur kan fastighetsägare bidra till omställningen på bästa sätt?

    Medverkande

    • Kristina Alvendal, Stadsbyggnadsexpert (moderator)
    • Ola Alterå, Regeringens utredare för cirkulär ekonomi
    • Rahel Belachew, Chefsarkitekt och grundare av Belachew Arkitekter
    • Pär Larshans, Hållbarhetschef, Ragn-Sells
    • Anna Barosen, Hållbarhetsstrateg, Skandia Fastigheter