Sparekonomens tips när börsen skakar

Stockholmsbörsen är en av världens sämsta börser sedan halvårsskiftet. Trots en urstark svensk ekonomi och återhämtning i resten av världen har OMX-index tappat i princip hela årets uppgång.

– Sommaren är ofta en av de svagare perioderna under börsåret, historiskt sett. Men i år har den svenska aktiemarknaden gått betydligt sämre än många andra marknader, säger Maria Landeborn.

Det finns två viktiga anledningar till det karga börsklimatet, skriver Skandia i senaste Marknadsbrevet, där våra ekonomer kommer med tips och analyser om sparande och marknadsutveckling.

En orsak är skyhögt ställda förväntningar på storbolagens rapporter, där allt annat än en överträffad prognos i sommar straffats med kursnedgång.

– Den andra anledningen är den valutaförstärkning som skett under sommaren. Svenska kronan har stärkts kraftigt, framför allt mot dollarn. Det sätter press på många börstunga exportbolag som producerar sina varor inom Sverige men säljer främst till utlandet, säger Maria Landeborn.

Läs vår makroekonom Johan Lundqvists valutaanalys

Medan den amerikanska börsen stigit knappt 10 procent sedan årsskiftet har kronan stärkts lika mycket mot dollarn. Svenska fondsparare har i många fall alltså fått en låg eller negativ avkastning på sina USA-fonder.

– Svenska sparare har inte bara fått känna av hur kronförstärkningen påverkar Stockholmsbörsen, utan valutasmällen har alltså blivit dubbel då även sparande i utländska fonder påverkas negativt av kronförstärkningen, säger Maria Landeborn.

– Men man ska komma ihåg att precis som Stockholmsbörsen nu underpresterat på grund av valutaförstärkningen, har den tidigare gynnats gentemot andra börser då svenska kronan under lång tid varit konstgjort svag.

Hur kan man skydda sig mot valutasvängningar?

– Som vanlig sparare är det alltså inte så mycket att fundera över, i alla fall inte om man är långsiktig. Valutasvängningar tenderar att jämna ut sig över tid och i slutändan är det ofta ett nollsummespel. 

– Att placera i svenska fonder och aktier kan ses som ett sätt att skydda sig mot en starkare krona, men då bör man undvika de bolag som drabbas hårdast när valutan stiger. Ett alternativ är att istället titta efter bolag som gynnas av en stark krona. Dit hör klädbolag som H&M, som köper i (billig) dollar och säljer i bland annat euro och kronor. 

Du skriver i senaste marknadsbrevet om "skräckindex" – vad är det?

– Under försommaren rapporterades det frekvent om att VIX-index, som ofta populärt kallas ”skräckindex” eller ”riskindex”, var rekordlågt. Historiskt har det vid ett par enstaka tillfällen hänt att extremlåga värden på VIX-index har föregått en börskrasch, därav rädslan – men att det skulle finnas ett tydligt samband är en myt.

– Det man däremot kan konstatera är att börsen även i en lång uppåtgående trend då och då rekylerar ner. Det som däremot är anmärkningsvärt är att marknaden prisar risken som ytterst låg samtidigt som bolagsvärderingarna är mycket höga, börsen har stigit i snart nio år och centralbankerna står i begrepp att påbörja en nedtrappning av historiens största penningpolitiska experiment.

Givet rådande börsläge: hur kan man tänka som sparare?

– Börsen är inne på sitt nionde år av uppgång med ganska höga värderingar. Samtidigt ska centralbankerna börja dra tillbaka det här enorma penningpolitiska experimentet som man gjort. Med andra ord finns det risker.

– Att försöka tajma marknaden är som bekant svårt då det handlar om att både sälja nära toppen och köpa nära botten. Men man kan alltid se till att ha en bra balans mellan aktier, räntor och andra eventuella tillgångar i portföljen över tid.

– Det är fortfarande så att man ska äga aktier, tycker vi. Alternativet är placeringar som inte ger någon avkastning alls. Men det kanske inte är ett bra läge att just nu öka exponeringen mot aktier. Räntefonder bör fortsatt vara en del av portföljen, som en stötdämpare i det fall börsen vänder ned.

– Att vikta om mellan olika marknader kan också vara en god idé. USA ser just nu dyrt ut medan potentialen kan tyckas högre i Europa och på tillväxtmarknaderna, framför allt i Asien.