Gå till innehåll

Sjukvårdsförsäkring hotad för nära halv miljon svenskar

Försäkringar har i alla tider kompletterat och avlastat de allmänna systemen. Nu utmanas sjukvårdsförsäkringen med hot om förmånsbeskattning av användarna. Regeringens förslag skulle drabba närmare en halv miljon människor som är försäkrade via sin arbetsgivare. – Det är helt absurt, säger Företagarnas vd Günther Mårder.

Sjukvårdsförsäkring är en av Sveriges snabbast växande försäkringar och var hela sex gånger vanligare 2015, jämfört med år 2000 .

Idag har cirka 650 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring, varav omkring 470 000 personer får den betald via jobbet. Och det är långt ifrån bara höginkomsttagare som skaffar sjukvårdsförsäkring.

I dag tecknar allt fler arbetsgivare försäkringen till samtliga medarbetare, oavsett position eller lön.

– Man står alltså beredd att betala för sjukvård ytterligare en gång utöver den höga skattsedeln som redan finns. Nu kommer det ett förslag om att man ska beskatta det ytterligare en gång och ha en tredje betalning för det här. Det är ju naturligtvis helt absurt, säger Günther Mårder i samband med Skandias seminarium under Almedalsveckan i Visby.


  • Han är starkt kritisk till regeringens förslag att förmånsbeskatta sjukvårdsförsäkringar.

    – Det handlar ju om att du har inte råd med att personerna inte kan komma till arbetet, säger Günther Mårder.

    – Mycket av det handlar också om ett rehabiliterande arbete. Att i ett tidigt skede kunna ta tagi problem som eventuellt kan bli stora om inte vidtar åtgärder tidigt. Det här kommer inte den offentliga vården klara av. Av det skälet så är det viktigt att vi tillåter och har möjligheten att fritt kunna tecka privata sjukvårdsförsäkringar utan att straffbeskattas för det.

    Frigör resurser

    Tjänstepensionen är en hygienfaktor för arbetsgivare idag men att vara en attraktiv arbetsgivare handlar samtidigt om mer än bara sparande för framtiden. Det är också en trygghet här och nu bland annat i form av försäkring vid sjukdom.

    – Många mindre företag saknar möjlighet till företagshälsovård, ofta av ekonomiska skäl. Sjukvårdsförsäkringen fungerar som ett skyddsnät. De företag som har helheten – hälsoförsäkring som inkluderar förebyggande åtgärder, pensionssparande, sjukförsäkring och sjukvårdsförsäkring – är också friskare företag generellt sett. Och ett friskare företag är ett lönsammare företag, säger Skandias pensionsekonom Mattias Munter.

    Med en åldrande befolkning ökar i dag samtidigt trycket på den offentliga vården. Vi lever allt längre och är i behov av vård och omsorg samtidigt som andelen yrkesverksamma minskar. Förslaget från regeringen och Vänsterpartiet om att förmånsbeskatta sjukförsäkringar utgår från den felaktiga uppfattningen att patienter med sjukvårdsförsäkring skulle gå före i den offentliga vårdkön.

    – Med en sjukvårdsförsäkring går du aldrig före någon i den offentliga vårdkön när du använder försäkringen, säger Kristina Hagström. 

    – Tvärtom lämnar du din plats till någon annan eftersom försäkringen endast gäller för privat vård. På så sätt frigör försäkringen resurser i den offentliga vården. Att snabbare komma tillbaka till jobbet minskar inte bara den enskilde individens lidande, utan sparar även stora summor pengar för företag och samhälle, säger hon. 

    470 000 drabbas

    Sjukvårdsförsäkring har hittills varit skattefri. Men från och med nästa sommar kan den komma att förmånsbeskattas för de som får försäkringen betald av sin arbetsgivare. 470 000 personer kan därmed komma att få betala mer för sin sjukvårdsförsäkring. 

    Regeringen och Vänsterpartiet hävdar att förmånsbeskattningen bara drabbar höginkomsttagare. Verkligheten är dock en helt annan, menar Kristina Hagström. 

    – De företag som väljer att försäkra sina anställda tecknar sjukvårdsförsäkringar som omfattar alla anställda. Med nuvarande förslag kommer regeringen att rycka undan mattan för de som inte har råd – medan de som har höga inkomster kommer att kunna försäkra sig oavsett. På sätt görs vården ännu mer ojämlik, säger hon. 

    Om regeringen gör det mindre attraktivt att ha sjukvårdsförsäkring kommer köerna i vården att växa.

    – Fler kommer att söka sig till den offentliga vården, vilket leder både till ökad samhällsnota för sjukskrivningar och ett ökat lidande för individer. Politikerna riskerar att få betala ett högt pris om man väljer att förmånsbeskatta sjukförsäkring, säger Kristina Hagström.

Våra seminarier

Liksom tidigare år anordnar vi på Skandia ett flertal seminarier i vår trädgård och under onsdagen lyfter vi hälsofrågan lite extra med Almedalsloppet. Vi genomför även  hälsokoller under veckan samt att du i vår Pensionskoll kan få, med hjälp av våra experter, en överblick på ditt pensionssparande.

  • Datum: 3 juli
    Tid: 12:15-13:15

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Andelen som inte klarar skolan innebär för en enda årskull 53 miljarder kronor i förlorade löner och skatteintäkter under ett arbetsliv. Det visar rapporten Samhällsförlusten av skolmisslyckande som Skandias stiftelse Idéer för livet tagit fram. Förlusten drabbar både individer och offentlig sektor. 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Värdet av social hållbarhet och förebyggande insatser är underskattat. Det leder till bortprioriteringar av sociala investeringar som skulle skapat stora mänskliga och samhällsekonomiska värden. Rapporten Samhällsförlusten av skolmisslyckande visar kostnaden för att 14 000 ungdomar i varje årskull saknar gymnasieexamen. Rapporten är framtagen av Skandias stiftelse Idéer för livet tillsammans med Nima Sanandaji, utifrån statistik från SCB. Skolmisslyckanden i denna omfattning orsakar ett socialt ohållbart samhälle som på sikt urholkar de svenska välfärds- och försäkringssystemen. Med Idéer för livet-modellens beräkningsverktyg kan förebyggande sociala insatsers effekt och ekonomiska värde tydliggöras. Risker som psykisk ohälsa, arbetslöshet och sämre ekonomisk standard har stark koppling till skolmisslyckanden och att fler klarar skolan är därmed avgörande både för individer och för samhället i stort.

    Läs artikel

    Läs hela rapporten

    Medverkande:

    • Anna König-Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd, Stockholm stad
    • Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande, Norrköpings kommun
    • Nima Sanandaji, rapportförfattare
    • Anna Sarkadi, professor i socialmedicin, Uppsala universitet
    • Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom, Svenskt näringsliv
    • Lina Axelsson Kihlström, grundskolechef, Haningen kommun
    • Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 10:45-11:45

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Hur kan en investering i social hållbarhet skapa affärsnytta och ökat värde i exempelvis ett fastighetsbolag? 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Samtidigt som FN:s hållbarhetsmål appliceras i näringslivet blir metoder för att mäta effekter allt viktigare och kopplas allt närmare företagens affärsutveckling. Alltifrån kapitalförvaltare till fastighetsbolag och kommuner behöver verktyg för att utvärdera sociala insatsers effektivitet och bedöma det ekonomiska värdeskapandet. Handelshögskolan i Stockholm tar just nu fram en metod för att mäta hur social hållbarhet såsom ökad trygghet i ett område även skapar affärsnytta.

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Susanne Sweet, professor, Handelshögskolan Stockholm
    • Bo Jansson, fastighetschef, Skandia fastigheter
    • Tommy Borglund, forskare, Örebro Universitet
    • Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 12.45-13.30

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Hur ser dagens politiker på pensionsöverenskommelsen och hur värnar vi framtidens pensionärer? Med färska skandaler och skriverier kring vissa aktörer i premiepensionssystemet kanske det är dags att våga göra lite större omtag. 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Sedan pensionsöverenskommelsen 1994 har flera utredningar försökt lappa och laga på premiepensionen inom ganska snäva direktiv från riksdagsmajoriteten bakom pensionssystemet. Den senaste utredningen lämnade ett förslag i höstas med vissa idéer som gör det lite bättre och andra som istället skapar nya problem och kolliderar med klassiska spelregler för retroaktiva åtgärder. Men med färska skandaler och skriverier kring vissa aktörer i premiepensionssystemet kanske det är dags att våga göra lite större omtag. Hur ser dagens politiker på pensionsöverenskommelsen och hur värnar vi framtidens pensionärer?

    Läs artikel

    Läs hela rapporten

    Medverkande:

    • Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande socialförsäkringsutskottet
    • Lars-Arne Staxäng (M), riksdagsledamot och ledamot i pensionsgruppen
    • Frans Lindelöw, koncernchef, Skandia
    • Mats Langensjö, utredare
    • Mia Odabas, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 13.45-14.30

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Försäkringar har i alla tider kompletterat och avlastat de allmänna systemen. En av de snabbast växande försäkringarna är sjuvårdsförsäkringen som mellan år 2000 till 2015 har blivit sex gånger så vanlig i Sverige. Nu utmanas alternativet av förmånsbeskattning av användarna.

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Idag har ca 650 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring, sju av tio får den betald av jobbet. Är det så att sjukvårdsförsäkringarna avlastar den offentliga vården, minskar vårdköerna och bidrar till en minskad ohälsa eller bidrar de bara till att skapa ojämlikhet i vården? Vad kostar det i övriga samhället att spara en miljard? Välkommen till en debatt om vad införandet av förmånsbeskattning på sjukvårdsförsäkringar kommer ge för effekter i samhället.

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Mats Persson (L), ekonomiskpolitisk talesperson
    • Karin Rågsjö (V), utskottsansvarig socialutskottet
    • Günther Mårder, vd, Företagarna
    • Frans Lindelöw, koncernchef, Skandia
    • Mia Odabas, moderator
  • Datum: 5 juli 
    Tid: 10:45-11:45

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Stillasittande ökar risken för allvarliga hälsoproblem som cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Trots det fortsätter stillasittandet att öka både bland barn och vuxna. Var är dagens motsvarighet till 90-talets kampanjer om rökningens effekter och vems ansvar är det att vända utvecklingen?

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Stillasittande är enligt forskare från KI minst lika farligt som rökning och en bidragande orsak till flera stora folksjukdomar. Hur påverkas arbetsgivare och vad finns det för mänskliga och ekonomiska vinster med att minska stillasittande? Rätt eller fel av arbetsgivare att kräva fysisk aktivitet bland anställda? Allt fler företag inför motivationsverktyg för ökad fysisk aktivitet men hur gör vi med dem som inte vill? Är det upp till var och en eller ska arbetsgivare och staten lägga sig i? Forskningen är överens om stillasittandets risker och konsekvenserna drabbar alla i form av ohälsa eller kostnader för sjukvård och sjukskrivning. Hur motar vi stillasittandet lika framgångsrikt som vi en gång stoppade rökningens utbredning och effekter på hälsan?

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Carl Johan Sundberg, professor, Karolinska Institutet
    • Inna Feldman, docent i hälsoekonomi, Uppsala universitet
    • Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden
    • Kristina Hagström, hälsostrateg, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 09:30-10:15

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till en cirkulär ekonomi. Vi ska göra mer med mindre resurser och fastighetsbranschen måste spela en nyckelroll i förändringsarbetet. Men vad krävs för att gå från enskilda insatser till något större?

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Det är ingen hemlighet att vi idag lever långt över jordens tillgångar. Med ökande urbanisering, befolkning och krav på levnadsstandard behöver vi omgående hitta smartare sätt att använda våra resurser. Regeringen har uttalat att Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till en cirkulär ekonomi, där material och produkter kan användas längre, av fler eller i nya sammanhang. En stor del av dagens ”producera-äga-använda-slänga” sker där vi bor, arbetar, handlar, vårdas och går i skolan. Med andra ord måste fastighetsbranschen spela en nyckelroll i förändringsarbetet. Men vi är bara i början av processen och ansvaret är fortfarande otydligt. Hur utformar vi en cirkulär fastighet? Vad krävs för att gå från enskilda insatser till något storskaligt och självklart? Och hur kan fastighetsägare bidra till omställningen på bästa sätt?

    Medverkande

    • Kristina Alvendal, Stadsbyggnadsexpert (moderator)
    • Ola Alterå, Regeringens utredare för cirkulär ekonomi
    • Rahel Belachew, Chefsarkitekt och grundare av Belachew Arkitekter
    • Pär Larshans, Hållbarhetschef, Ragn-Sells
    • Anna Barosen, Hållbarhetsstrateg, Skandia Fastigheter