Gå till innehåll

Så mycket måste du amortera med nya skärpta kravet

2017-11-30 I Skandia

Finansinspektionen inför nya skärpta amorteringskrav, efter beslut av regeringen. Men vad innebär de nya reglerna? Vem påverkas och hur? – För hushåll i storstäderna kan det nya amorteringskravet innebära stora belopp varje månad. Nu blir det ännu viktigare att ha koll på lånet inför bostadsköp eller renovering, säger Skandias sparekonom Maria Landeborn.

Regeringen klubbade som väntat igenom det nya amorteringskravet, som träder i kraft den 1 mars 2018.

Kravet innebär att nya bolånetagare med bolåneskulder som överstiger 4,5 gånger hushållets samlade bruttoinkomst ska amortera minst 1 procent av skulderna om året utöver det tidigare amorteringskravet. För hushåll med lån som överstiger 70 procent av bostadens värde kan det alltså handla om en amortering på totalt 3 procent av det totala lånebeloppet per år. 

– För den som lånar 3 miljoner till en bostad och omfattas av både det gamla och nya kravet, innebär det en amortering på mer än 6 000 kronor per månad, säger Maria Landeborn.

Frågor och svar kring nya amorteringskravet

– För hushåll i storstadsområdena kan det nya amorteringskravet alltså innebära att stora belopp går till amorteringar varje månad. Samtidigt är amorteringar ett långsiktigt sparande som man får igen den dag man säljer bostaden. Lägre lån innebär dessutom en ökad ekonomisk trygghet om räntorna stiger eller bostadspriserna går ner, och inte minst kan det vara skönt att ha betat av en del av bolånet den dag man går i pension.

Planera i tid

Den som lånar till mer än 70 procent av bostadens värde måste redan sedan tidigare amortera 2 procent av lånet per år. När man hamnar under 70-procentsgränsen kan man välja att sänka amorteringstakten till 1 procent av hela lånebeloppet ned till 50 procent. Därefter är det valfritt om man vill fortsätta att amortera.

Både det gamla och nya amorteringskravet gäller nya eller utökade lån. Den som exempelvis renoverar köket eller badrummet kanske behöver höja sitt lån. Om du då passerar nivåerna 50 eller 70 procent, eller om det totala lånet överstiger 4,5 gånger hushållets bruttoinkomst, måste du amortera tills det utökade lånet är avbetalat.

Maria Landeborns tips är att i god tid fundera igenom hur stor del av inkomsten man är beredd att lägga på boendet.

– Om du sedan tidigare har ett bolån och väljer att höja upp det för att renovera kan det innebära att det nya lånet måste amorteras av med stora belopp varje månad. Då kan det vara smartare att spara ihop till renoveringen först istället, så att du själv kan bestämma i vilken takt du vill avsätta pengar, säger hon. 

Tanken är att hushåll med stora skulder i förhållande till inkomst ska amortera mer och syftet med det skärpta kravet är att öka de svenska hushållens motståndskraft mot lågkonjunktur, högre räntor eller fallande bostadspriser.

– Det gamla amorteringskravet håller fortfarande på att träda i kraft i takt med att människor flyttar. Jag kan tycka att man borde låta det få större genomslag innan man skärper kravet ytterligare. Läget är dessutom inte optimalt med tanke på att bopriserna gått ner den senaste tiden och människor redan känner osäkerhet inför utvecklingen på bostadsmarknaden, säger Maria Landeborn.

Hur ska jag tänka? Vågar man köpa ny bostad?
 Ja, det gör man. Någonstans måste man bo, och att tajma det bästa köpläget är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt.

– Som princip tycker jag aldrig att man ska spekulera med sin bostad utan se det som en långsiktig investering. Det viktigaste när man köper är att man känner sig bekväm med storleken på lånet och den boendekostnad man har idag, men även med den kostnad man kan få framöver i och med skärpta amorteringskrav och högre räntor. En extra trygghet är att sälja först och köpa sen, så att man vet hur mycket pengar man har att röra sig med.

Därför är bostaden ingen pensionsförsäkring

Närmare sex av tio ser sin bostad som en pensionsförsäkring. Det visar en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Skandia. Men att se boendet som pension är ett vågspel, menar vår pensionsekonom Mattias Munter.

Läs mer