Gå till innehåll

Tre portföljer för olika scenarion

Publicerad: 2017-09-27

Hur lång den konjunkturcykel vi för närvarande befinner oss i blir återstår att se. Risken för att vi får en lågkonjunktur under det närmaste året bedömer vi som låg – men att det inträffar inom fem år får närmast betraktas som oundvikligt. Vi ger förslag på tre olika portföljer baserade på konjunktursyn, riskaptit och sparhorisont.

Sedan konjunkturen och börsen vände upp 2009 har utvecklingen sett väldigt olika ut på olika marknader. Vi har både haft regionala lågkonjunkturer och börser som utvecklats såväl bra som dåligt under enskilda år. Totalt sett har dock världskonjunkturen hankat sig fram och under det senaste året har den till och med fått upp styrfart. Ett globalt aktieindex har gjort betydligt mer än hankat sig fram – det har under åren sedan finanskrisen gett en årsavkastning på remarkabla 14 procent i svenska kronor. Det är en avkastning att känna viss ödmjukhet inför.

Nu har vi dock nått den punkt i den ekonomiska återhämtningen där centralbankerna inte längre ökar stimulanserna utan förbereder en reträtt. Samtidigt är både börser och obligationer högt värderade och det är svårt att argumentera för att det är köpläge för den som har pengar på sidlinjen och letar investeringar. Att stå utanför är dock inte heller någon rolig strategi då ränteplaceringar, som historiskt ändå kunnat ge några procents avkastning per år, ger en låg eller i vissa fall negativ avkastning. Läget är helt enkelt sällsynt knepigt att förhålla sig till.

Så länge konjunkturen fortsätter att takta på och bolagsvinsterna ökar anser vi att det finns skäl att äga aktier, men det finns också goda skäl att ha koll på risken. Värt att ha i bakhuvudet är att aktiemarknaden historiskt ofta föregått konjunkturen inför såväl upp som nedgångar, och en bra konjunkturutveckling är därmed inte en självklar garant för fortsatt börsuppgång.

Avgörande för hur en portfölj ska se ut blir hur stor risk man är villig att acceptera och hur lång placeringshorisont man har. Ju högre risk och ju längre placeringshorisont, desto högre aktieandel kan portföljen bestå av. Som vi konstaterade i texten om risker på sidan 12, har femårsavkastningen på den amerikanska marknaden vid de två senaste räntehöjningscyklerna varit negativ mätt från Feds första höjning. I december är det två år sedan Fed höjde räntan första gången. I det här läget, med en långvarig börsuppgång och höga värderingar i ryggen, är det sannolikt klokt att ha en placeringshorisont på mer än fem år för att på så öka chansen att få en positiv avkastning. Baserat de tre konjunkturscenariona, risk och placeringshorisont har vi tagit fram tre olika grundportföljer, som givetvis kan anpassas till den enskilda spararens förutsättningar.

”Det bästa ligger ännu framför oss”

Den som tror på det starkaste av våra tre konjunkturscenarion och att världsekonomin ännu inte nått sin maxfart utan att det finns mer att ge, kan välja att ha en portfölj som består av närmare 100 procent av aktier. Med tanke på att börserna är högt värderade och att uppgången pågått under mycket lång tid, är det dock svårt att rekommendera någon att i det här läget kraftigt öka andelen aktier. Den som redan har en hög aktieandel kan däremot välja att behålla den. För att anamma en sådan strategi bör man dock antingen vara mycket aktiv och beredd att byta fot när förutsättningarna ändras, eller ännu hellre ha en placeringshorisont motsvarande minst en konjunkturcykel, det vill säga 7 år eller mer. Att lyckas köpa och sälja vid rätt tidpunkt är som bekant en svår konst som få lyckas med, och för de allra flesta är det betydligt bättre att vara långsiktig. Fördelen med långsiktighet är att man i princip kan bortse från var i konjunkturcykeln vi befinner oss och fokusera på att över tid bör aktier ge en god avkastning även om det svänger längs vägen.

”Läget är svårbedömt”

Om det mer medelmåttiga konjunkturscenariot blir verklighet och världsekonomin återigen utvecklas i otakt, med regionala hög- och lågkonjunkturer och stora svängningar på börserna till följd, är en mer balanserad portfölj att föredra. En portfölj med cirka 60/40 aktier och obligationer kan tyckas aningen tråkig, men ger både utrymme för att ta del av fortsatt börsuppgång och bevara kapital i händelse av en börsnedgång. Fördelningen passar den som har en sparhorisont på fem år eller mer. Fördelen är att den tar höjd för osäkerheten kring utvecklingen framöver. Fortsätter börsen att stiga ett eller flera år till, får placeraren del av kursuppgången tack vare den 60-procentiga aktieandelen. I sådant fall får man dock acceptera att räntedelen av portföljen kommer att ge en låg, eller ingen, avkastning under tiden. I perioder med svagare utveckling behåller räntedelen av portföljen sitt värde eller ger svagt positiv avkastning och kan så småningom användas för att öka aktieandelen när börserna blivit billigare än de är idag.

”Uppsidan speglar inte riskerna”

Att det inte saknas risker i världsekonomin och att börsen är högt värderad har vi varit tydliga med. I det mest negativa scenariot, där vi får en tvärnit i ekonomin som varken penning- eller finanspolitik klarar av att hantera, skulle det efterföljande börsfallet sannolikt bli stort. Den som anser att den potentiella avkastningen framöver inte är värd risken, kan välja att placera majoriteten av kapitalet utanför börsen. Detta passar även den som har en kortare sparhorisont och bara vill ta risk med en liten del av portföljen. En fördelning på cirka 20/80 i aktier och obligationer är en utgångspunkt. Nackdelen är uppenbar – om börsen fortsätter att stiga kommer den här portföljen att ge låg avkastning, och hur tufft det är att stå på sidlinjen och ”förlora” pengar på att inte vara med ska inte underskattas. Skulle scenariot med en tvärnit i ekonomin bli verklighet är dock en hög andel obligationer i portföljen en skön krockkudde. Den kan dessutom användas som stridskassa för att köpa aktier i ett läge när allt är som mörkast.