Så stor är pensionsskulden i DIN kommun

Dolda miljardskulder bäddar för höjd skatt i kommunerna.

Se hela listan - skulden kommun för kommun

För åttonde året i rad presenterar Skandia årets kommunala pensionsskuldsrapport. Pensionsskulden är den totala skuld för pensioner som arbetsgivaren har till sina anställda. Alltså de pengar som den anställde enligt pensionsavtalet i framtiden har rätt att få ut i form av kommunal pension.

Det visar sig att var femte kommun få en negativ soliditet om skulden skulle redovisas i kommunernas årsredovisning. En negativ soliditet i det privata näringslivet klassas ofta som konkursmässigt. Dessutom har 8 av 10 kommuner en soliditet som är lägre än 30 procent. Som jämförelse är den genomsnittliga soliditeten i svenska företag cirka 43 procent.

– Det är en ofantligt stor skuld som kommunerna är skyldiga de kommunalt anställda. Det finns stor risk att när väl skulden ska realiseras, det vill säga kommunerna ska börja betala ut de livsvariga pensionerna, kommer en del kommuner tvingas höja skatten eller skära ned i välfärden. Det kommer bli påtagligt för många kommuner – främst de med ett vikande befolkningsunderlag, säger Greger Gustafson.

Förändrad demografi

Skulden varierar stort inom riket, från cirka 515 kronor per person i Sjöbo till 55 380 kronor per person på Gotland. Den absolut största delen av pensionsskulden är åtagandet från förra seklet där kommunerna har lovat att betala livsvarig tjänstepension till anställda och tidigare anställda när de går i pension. 

Det är främst den förändrade demografin som ställer till det för kommunernas ekonomi Särskilt problematisk är pensionsskulderna i kommuner med minskande befolkningsunderlag och med få personer i arbetsför ålder. Konsekvensen är ett ökat gap mellan skatteintäkter och kostnader i kommunens budget. Kort och gott, i morgon ska färre försörja fler – samtidigt som kommunens gamla skulder ska betalas.

– Då finns det egentligen endast två utvägar för kommunerna. Antingen sälja av en del av sina tillgångar eller höja kommunalskatten – eller i värsta fall skära i välfärden.

Finns hopp

Men det finns hopp, menar Greger Gustafson. Just nu är vi i en tioårsperiod med goda förutsättningar för att amortera, eller hitta en försäkringslösning för sin skuld.

– Vi måste få upp frågan på agendan och tillsammans hitta lösningar innan det är för sent, säger Greger Gustafson.

– I framtiden kan det bli större konkurrens mellan kommuner om befolkningen. Det finns en risk att allt fler invånare funderar på i vilken kommun vill man bli gammal i eller vart man vill att sina barn ska växa upp.

Om kommunerna ska kunna hålla den höga välfärdsnivå medborgarna förväntar sig är det hög tid att kommunerna börjar prioritera finansieringen av de kommande pensionsutbetalningarna.

– Tiden går snabbt och risken för skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden som enda utväg är annars påtaglig, avslutar Greger Gustafson.