Seglivad myt om sociala investeringar
Sociala investeringar i bostadsområden och köpcentrum kan ge både trygghet och lönsamhet tillbaka. Det visar en rapport som Skandias stiftelse Idéer för livet tagit fram. – Det är hög tid att slå hål på myten om att Sverige ”inte har råd” att satsa på att öka tryggheten i våra offentliga rum och miljöer, säger Skandias hållbarhetschef Lena Hök.
Många upplever idag en ökad känsla av otrygghet, framför allt under kvällstid. Köpcentrum har på sina håll högre kostnader för larm och väktare än för exempelvis energiförbrukning.
Samtidigt visar internationell forskning på en tydlig koppling mellan den fysiska levnadsmiljöns kvalitet och risken för människor att drabbas av olika former av utanförskap. Det finns en geografiska dimension i utanförskapet.
– Att investera i en ren och trygg levnadsmiljö är ett sätt att förebygga och bryta en riskabel nedåtgående spiral där nedgångna områden tillsammans med arbetslöshet och andra sociala problem ger brist på framtidshopp, säger Lena Hök.
– När människor drabbas av olika former av utanförskap och ohälsa riskerar det tyvärr även innebära arbetslöshet och långvariga sjukskrivningar. Att inte längre kunna försörja sig på egen hand gör det svårt att hantera sin privatekonomi. Det är ett samhällsproblem som påverkar både individer och det offentliga och privata försäkringssystemet. På sikt även en risk för pensionssystemet då detta även påverkar den framtida pensionen.
“Enorma vinster att hämta”
Ett konkret exempel på hur förbättring kan skapas i ett helt område är Frölunda Torg, där Skandias fastighetsbolag Skandia Fastigheter är en stor aktör. Här arbetar föreningsliv, affärsidkare, bostadsbolag och lokala beslutsfattare tillsammans för att öka områdets sociala hållbarhet.
Projektet fokuserar på livet mellan husen, bland annat bättre belysning och mötesplatser. Området nyinvigdes i april 2011 efter en omfattande renovering.
– Upprustning av sociala miljöer bidrar inte bara till en bättre samhällsutveckling. Projektet har lett till en 38-procentig ökning av upplevd ökad säkerhet i området och omkring 1,3 miljarder kronor i ökad omsättning för Frölunda Torg, säger Lena Hök.
– Det finns enorma vinster att hämta både såväl ekonomiskt, socialt som ekologiskt.
Förbättrad hälsa
För att addera andra värden än rent kommersiella och göra Frölunda Torg till en mötesplats för alla, satsar Skandia på en rad kompletterande sociala insatser. Genom stiftelsen Idéer för livet har ett samarbete inletts med flera aktörer, däribland lokala eldsjälar och Rädda Barnen.
Ett initiativ som startat under våren 2017 är Fritidsbanken, som är ett samverkansprojekt mellan en lång rad aktörer: Skandia Fastigheter, Idéer för livet, Fokus Förening, Göteborgs Stad samt stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo och Västra Göteborg.
Fritidsbanken är som ett bibliotek, fast istället för böcker kan du låna idrottsprylar - allt från en komplett slalomutrustning till innebandyklubbor och tremanstält. Utrustningen är begagnad, men alltid i bra skick.
Idag finns verksamheten i ett trettiotal kommuner runt om i Sverige, och Fritidsbanken Frölunda Torg kommer att bli flaggskeppet. Via butiken skapas flera nya arbeten för personer som idag står utanför arbetsmarknaden.
– Det är så många positiva delar i det här projektet, säger David Schongin, centrumchef Frölunda Torg.
– Fritidsbanken vill bidra till ett gott liv för alla och till ett jämlikt Göteborg med sin verksamhet, genom att verka för ett ökat spontanidrottande och därigenom förbättring av människors hälsa och välbefinnande och att vi - via våra fastigheter – kan bidra till ett hållbart samhälle känns otroligt stimulerande, avslutar Schongin.
Ökad trygghet
En intervjuenkät visar att ombyggnationen av Frölunda Torg lett till ökad känsla av trivsel och trygghet. En klar majoritet (88 procent) av de tillfrågade anger att området blivit trevligare efter ombyggnationen, medan en stor grupp (38 procent) upplever att torget och dess omgivande miljö blivit tryggare.
– Utvecklingen av Frölunda Torg är ett bra exempel på hur utanförskapets geografiska dimension kan mötas genom ökade investeringar och stärkt trygghet i enskilda områden, säger Lena Hök.
– Satsningar på att rusta upp köpcentrum och därmed stärka tryggheten och få fart på företagandet är en del av, men inte helheten, i det pussel som krävs för att främja social hållbarhet.