Märkliga signaler som sparande

Regeringen föreslår att skatten på kapitalförsäkring och ISK höjs vid årsskiftet. Det drabbar framför allt de som ha störst behov av att spara till pensionen, men även unga och föräldrar som sparar till barn och barnbarn påverkas. 

I korthet innebär förslaget att kapitalunderlaget ska multipliceras med statslåneräntan plus 1 procent istället för plus 0,75 procent. Detta påverkar runt 2 miljoner sparare.

Resultatet: 18,5 % högre skatt

Låt oss ta ett räkneexempel. Vi antar för enkelhetens skull att summan av värdet och årets insättningar är 100 000 kronor. Det betyder att kapitalunderlaget är 100 000 / 4 = 25 000 kronor.

För att få fram schablonintäkten multipliceras kapitalunderlaget med statslåneräntan (just nu 0,6 %) plus 0,75 % vilket blir 25 000 x 1,35 % = 337,5 kronor. Med det nya påslaget om 1 procent blir schablonintäkten istället 400 kronor.

Skatten på schablonintäkten är 30 % vilket idag blir 101 kronor och med den nya skatten 120 kronor. Skillnaden är en ökning med 18,5%! 

Den som vill veta mer om beräkningen av skatt på ISK och kapitalförsäkring hittar information från Skatteverket.

Drabbar medelinkomsttagare, unga och sparande till barn

Skattehöjningen drabbar framför allt den grupp som har störst behov av att själva spara till pensionen. Det handlar om medelinkomsttagare utan stora tjänstepensionsavsättningar, som själva måste ansvara för att sätta undan pengar för att inte tvingas sänka levnadsstandarden kraftigt den dag det är dags att sluta jobba. Många i den här gruppen kommer inte att få mer än halva slutlönen i statlig pension, och det ställer höga krav på eget sparande.

Men detta är inte den enda grupp som skattehöjningen slår mot. Unga som sparar till kontantinsatsen på en framtida bostad påverkas. Likaså missgynnas föräldrars långsiktiga sparande till barn och barnbarn.

Sparande beskattas hårdare… 

Tror man att skatter påverkar människors beteende så tycks avsikten med detta vara att minska människors motivation att spara. Detta i en tid när ett eget sparande behövs såväl till pensionen som för att kunna köpa en bostad.

Det handlar inte bara om att skatten blir högre vilket i sig gör det mindre attraktivt att spara, utan också om att osäkerheten ökar kring hur sparandet kommer att beskattas i framtiden. Det är inte heller positivt.

… medan lån subventioneras 

Allra märkligast blir skattehöjningarna när man sätter dem i relation till den statliga subventionen av alla sorters lån – såväl bolån som blanko- och SMS-lån är avdragsgilla i deklarationen. Medan den höjda sparskatten väntas öka statens intäkter med knappt 800 miljoner nästa år, kostar ränteavdraget staten över 30 miljarder – varje år. Detta i ett läge när en genomsnittlig boränta är runt 1,5 procent. I ett läge med stigande räntor kommer denna summa att bli betydligt högre.

Trots att det aldrig funnits ett bättre tillfälle att börja trappa ner ränteavdraget saknas politisk vilja och agenda. Under tiden växer svenska folkets bostadsskulder. Frågan som uppstår är: vill man gynna den som sparar eller den som väljer att låna istället?

Fler tips och artiklar från Skandia.