Gå till innehåll

Fysisk aktivitet en sorts "dundermedicin"

Tillväxt skapas av friska medarbetare. Men chefer som vill sänka sjukskrivningstalen har en mäktig fiende, som dessutom ofta är både bekväm och ergonomisk: kontorsstolen. Vid sidan av tv-soffan bidrar den i stor utsträckning till vårt stillasittande. Nu måste vi hitta mer effektiva lösningar för att förbättra hälsan på arbetsplatsen. – Fysisk aktivitet är en sorts "dundermedicin" för mycket vad gäller förebyggande behandling, säger Carl Johan Sundberg, professor vid Karolinska Institutet i samband med Skandias hälsoseminarium i Almedalen.

Stillasittande ökar risken för allvarliga hälsoproblem som cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Trots det fortsätter stillasittandet att öka både bland barn och vuxna. Carl Johan Sundberg, professor vid Karolinska Institutet, menar att allt det som fysisk inaktivitet leder till kan motverkas genom att man blir mer fysiskt aktiv.

– Vi är skapta för aerob aktivitet, säger han.

Det som fortast tar stryk är skuldror, ländrygg och disker. Därefter kommer metabola sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar i form av högre blodtryck och försämrade blodsockervärden.

– Fysisk aktivitet i form av promenader varje dag minskar risken för en rad olika sjukdomar, som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och högt blodtryck men också metabola sjukdomar som övervikt, fetma och diabetes. Och så påverkar det vårt stämningsläge, alltså risken för depression, säger Carl Johan Sundberg.

Carl Johan Sundberg får medhåll av livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius. Snittiden för vuxna svenskar är ca 9-10 timmar stillasittande per dag. Sitter du still vid ditt skrivbord så länge, vägs det inte upp av ett gympass på lunchen eller en löprunda efter arbetstid.

– Då tappar vi alla fantastiska hälsoeffekter av fysisk aktivitet. Det påverkar allt från blodfetter, blodsocker och blodtryck till vårt humör och hur pigga och stressade vi är. Sitter vi så mycket som vi gör i dag ökar risken att dö i förtid, säger Mai-Lis Hellénius.

Vi är också mycket flitiga skärmanvändare. Svenskar jobbar bakom skärmen, roar sig bakom skärmen, kommunicerar bakom skärmen. Mai-Lis Hellénius konstaterar att dagens stillasittande är på god väg att bli en folksjukdom.

– Vi måste upp på fötter, säger hon.

– Vi har byggt bort rörelsen. Fysisk aktivitet påverkar varenda cell i hela kroppen och det behövs för att den ska fungera normalt. Uppemot 90 procent av alla hjärtinfarkter går att förebygga och kanske 30 procent av cancerfallen.

Mai-Lis Hellénius rekommenderar en bensträckare var 30:e minut.

– Det bästa vore ju om vi inte satt mer än fyra timmar om dagen totalt, säger hon.

– Alla vill ju vara friska så länge som möjligt, men även sett ur samhällets synvinkel så skulle vi vinna väldigt mycket på att satsa förebyggande.

Bättre kontorshälsa

Tillväxt skapas av friska medarbetare. På tio år har Skandia bidragit till att halvera sjukskrivningarna bland sina kundföretag, där arbetsgivarna med hjälp av Hälsokedjan kan ta ett helhetsgrepp kring bolagets hälsa.

– Med hjälp av en stor satsning på förebyggande åtgärder under flera års tid har vi lyckats vända skenande sjukskrivningstal och i förlängningen till och med sänkt premierna då färre blivit sjuka, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia.

– Arbetet hjälper inte bara kunderna själva och företagen det hjälper också till att avlasta vårt allmänna försäkringssystem, vilket sparar stora kostnader för samhället.

Ett led i arbetet för att effektivt erbjuda lösningar mot ohälsa och sjukskrivningar är Skandias samarbete med hälsoföretaget Virgin Pulse. Hälsoappen Virgin Pulse erbjuds inledningsvis större företag med över 100 medarbetare med försäkring inom Hälsokedjan kostnadsfritt.

Appen hjälper anställda att följa sina sov- och aktivitetsvanor, ha koll på stressnivåer och skapa en egen livsstilsprofil. För att ytterligare bidra till en bättre arbetsplatshälsa ges även en hälsobonus på upp till 1 000 kronor per år till medarbetare på företag som ansluter sig till Virgin Pulse. Bonusens storlek beror på vilken aktivitetsnivå som man kommer upp till och är en belöning för förbättrad livsstil.

För Skandia har hälsosatsningen med Virgin Pulse inneburit ytterligare ett steg i det förebyggande arbetet, som kan fungera som mall för hur man stävjar sjukskrivningar – och gynnar samtliga inblandade parter.

– Förändringen har resulterat i en klassisk win-win-situation, där både individ, arbetsgivare och vi som försäkringsbolag sparar på att människor håller sig friska, säger Kristina Hagström.

”Måste upp på fötter”

Vissa kanske tycker att det är svårt att komma igång med sin vardagsrörelse och träning. Här kan arbetsgivare och chefer göra mycket. En utökad friskvårdssatsning, hälsoutmaningar, konferens där hälsoaktiviteter ingår?

Och om chefen själv tar bensträckare, är med på lunchgympa och använder sitt höj- och sänkbara skrivbord så kommer antagligen fler haka på.

Mai-Lis Hellénius pekar på vikten av att sätta upp konkreta mål.

– Målet får inte vara för högt satt. Det ska vara så lågt satt att det inte finns någon chans att missa. Det är så viktigt att få känna att man når sitt mål. Att man blir lite stärkt, lite stolt. Sedan kan man höja ribban, säger hon.

Mer omsorg om jobblunchen kan göra stor skillnad på hälsan.

– Våra matvanor orsakar mest ohälsa i Sverige. Svenska män äter på tok för lite grönsaker. I Sverige är grönsaker fortfarande tillbehör medan i Italien är det mat. Italienska män äter mycket mer grönsaker än svenska män. Bara fyra procent av männen och elva procent av kvinnorna i Stockholm äter tillräckligt mycket grönsaker, frukt och bär, säger Mai-Lis Hellénius, aktuell med nya boken “Livsviktigt!”, som nominerats i två kategorier vid Gourmand Cook Book Award i Kina i maj.

Men det handlar inte enbart om att införa salladsbuffé i lunchmatsalen eller byta bullfikat mot fruktstund. Vi behöver också släppa överdrivet viktfokus och sluta banta, menar Mai-Lis Hellénius.

– Det är lätt att tro att hälsa handlar om att vara smal det blir ofta för mycket fokus på vikten. Hellre rund och rörlig än smal och stillasittande. Såvida inte alla kilona sitter på magen förstås.