Gå till innehåll

Vad säger åtta år av börsuppgång om 2018?

Maria Landeborn | 2017-12-14

Årsskiftet närmar sig och vi kan konstatera att 2017 har bjudit på godsaker som en allt starkare världsekonomi, stigande börser och mycket låga räntor. Om man bortser från att börserna överlag är dyra startar 2018 med fina förutsättningar för aktier. Lika viktigt som att se möjligheterna är dock att ha koll på riskerna.

En av de vanligaste frågorna just nu är hur länge den nuvarande börsuppgången kan pågå. Det är den nästa längsta uppgången i modern tid och marknaden har befunnit sig i en stigande trend i över åtta år. Historiskt har stora kriser inträffat var tionde år (1987, 1997, 2007 och några gånger däremellan), och en genomsnittlig konjunkturcykel är bara 5 – 7 år lång. Det har vi passerat nu. Frågan är dock vad en historisk jämförelse säger om framtiden med tanke på att vi lever i en tid med ekonomiska förutsättningar som aldrig tidigare skådats.

Om vi för ett ögonblick glömmer bort hur börsen har utvecklats sedan 2009 och hur lång en genomsnittlig konjunkturcykel brukar vara, och istället fokuserar på förutsättningarna här och nu – ja, då är de faktiskt väldigt goda. Konjunkturen stärks synkroniserat i stora delar av världen, och antalet länder som befinner sig i recession är mycket lågt. En titt i företagens resultaträkningar visar att vinsterna stiger på bred front. Att inflationen fortfarande lyser med sin frånvaro talar för att centralbankerna kommer att fortsätta hålla räntorna låga och använda sedelpressarna för att öka likviditeten på marknaden ännu en tid. Det stimulerar såväl hushåll som företag och är positivt för risktillgångar som aktier.

Frågan är varför börsen skulle vända ner nu, om den orkat stiga när vinsterna under åratal gått i sidled och konjunkturen vacklat? Den kortsiktiga trenden när vi går in i 2018 är av allt att döma stark. Långsiktigt finns det däremot ett antal risker att förhålla sig till som gör att vi anser att balansen i portföljen är av stor vikt.

Två potentiella risker med höga värderingar

Vi har sagt det förut och vi säger det igen – förutsättningarna är goda, men världens börser är dyra till följd av de ljusare utsikterna, samt på grund av bristen på alternativ till aktier. Men även om det går att argumentera för att höga värderingar är motiverat, betyder det fortfarande att den potentiella avkastningen framöver är lägre än den varit historiskt. De höga värderingarna kan liknas vid att marknaden sprungit i förväg och har tagit ut en del av segern i förskott. Följden är att besvikelser i konjunktur eller vinster riskerar att ge kraftiga rekyler när marknaden lika snabbt får kalla fötter. Nu var det länge sedan vi upplevde en besvikelse tillräckligt stor för att ge mer än en krusning på marknaden, men det betyder inte att det inte kommer.

Med höga värderingar följer alltså två potentiella risker – att den långsiktiga avkastningen blir lägre framöver, samt att fallhöjden är högre om något går fel.

Starkare tillväxt – början till slutet för stimulansfesten

År 2017 växte obligationsinnehaven för världens tre största centralbanker (Fed, ECB och BoJ) till över 14 biljoner dollar till följd av ytterligare ett år med omfattande obligationsköp. Enligt en summering från Bank of America har världens centralbanker nu sänkt räntorna över 700 gånger sedan finanskrisen bröt ut.

Någon gång de närmaste åren kommer den globala penningpolitiken att se annorlunda ut. Feds räntehöjningar och den bantning av balansräkningen som påbörjades i oktober är en milstolpe på vägen. Åtstramningen har dessutom skett i frånvaro av stigande inflation, snarare baserat på att den starka tillväxten i ekonomin är på väg att orsaka resursbrist. I USA växer ekonomin nu över sin potential och arbetslösheten är den lägsta på 17 år. Det bör innebära stigande löner och högre inflation framöver. Risken finns att de skattesänkningar som är på gång i USA kommer att fungera som tändvätska på en redan brinnande brasa. Fed har redan börjat strama åt, och klubbas skattesänkningarna igenom är det mycket möjligt att de kommer att gå snabbare fram än vad marknaden väntar sig.

I takt med att konjunkturcykeln mognar, tillväxten stärks och arbetslösheten minskar även i andra stora regioner som Europa, bör det förr eller senare leda till att andra centralbanker gör samma sak som Fed, även om det kan dröja ett tag till. Baserat på den stakare tillväxten drar vi slutsatsen att den mest uppsluppna delen av den stora stimulansfesten av allt att döma redan har varit, även om partyt fortfarande pågår. Ultralåga räntor och ett överflöd av likviditet har definitivt gynnat börsen och förmodligen ekonomin, men samtidigt har det ökat skuldsättningen i världen och snedvridit förhållandet mellan risk och avkastning. Ett tydligt exempel på det är att europeiska bolag med låg kreditvärdighet (high yield) under hösten har lånat pengar billigare än den amerikanska staten.

Den penningpolitiska stimulansnedtrappningen fortsätter i mycket långsam takt under 2018, men på sikt är stigande räntor och minskad likviditet en viktig risk att ha koll på. Det kommer att innebära att förhållandet mellan risk och avkastning vrids tillbaka, vilket är negativt för högrisktillgångar. Räntekänsligheten i en värld med rekordhög skuldsättning kommer också att sättas på prov förr eller senare. Det kommer vi att få uppleva på nära håll den dag Riksbanken höjer styrräntan i och med svenska hushålls höga skuldsättning.

Risk och avkastning vs stabilitet och värdebevarande

Höga värderingar, rekordhög skuldsättning och stramare penningpolitik är några risker att ha koll på framöver, men det finns fler. En eventuell kinesisk skuldbubbla kan få stora effekter på världsekonomin, vilket vi skriver om på nästa sida. Konflikter i världspolitiken är en annan faktor som kan lägga sordin på stämningen. Dessutom finns alltid risker som vi inte ser förrän de står för dörren.

Att tro på en ”ny ekonomi” eller ”superkonjunktur” har hittills alltid visat sig vara ett misstag. Även om förutsättningarna faktiskt är annorlunda den här gången med stark konjunktur i kombination med låg inflation och nollräntor, har även den här konjunkturcykeln och börsuppgången ett bäst före-datum. Ännu ser det dock inte ut att ha passerats. Eftersom det är omöjligt att veta när det sker skulle jag återigen vilja slå ett slag för vikten av balans mellan risk och möjlig avkastning å ena sidan, och stabilitet och värdebevarande å andra sidan. De som har haft pengar placerade på börsen de senaste åren har fått en oerhört fin avkastning, och det är klokt att vara ödmjuk inför det faktumet när vi nu går in i placeringsåret 2018. 

Tänk på

Tänk på att en investering i finansiella instrument alltid är förknippad med en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Vid produkter med garanti kan du dock aldrig få lägre än det garanterade beloppet. Informationen i denna artikel ska inte i något avseende betraktas som ett råd inför tilltänkta investeringar eller andra transaktioner. Du ansvarar själv fullt ut för dina investeringsbeslut och du bör därför alltid ta del av detaljerad information innan du fattar ditt beslut om en investering. Du kan alltid få råd om placeringar anpassade efter din finansiella situation från en rådgivare i Skandia.