“Fortsatt gynnsamt för aktier”

Läs hela Skandias Marknadsbrev 

Sedan årsskiftet har världsindex fortsatt upp tack vare förbättrad konjunktur, ökade bolagsvinster och minskad politisk risk. Men vad är det då som driver börsen, efter åtta år av stigande index?

– Många av de cykliska bolagen har ända sedan finanskrisen jagat marginaler via kostnadsnedskärningar och omstruktureringar, säger Maria Landeborn, sparekonom på Skandia.

– När nu tillväxten tar fart i världsekonomin så ökar försäljningen och det blir extra fart på vinsterna. Det leder till att börskurserna lyfter. I det första kvartalet såg vi att bolagen i många fall levde upp till de högt ställda förväntningarna. Det ser helt enkelt positivt ut för börsen.

– Som vi tidigare konstaterat finns det inga andra alternativ till aktier för den som vill få avkastning på sina pengar. Även detta har bidragit till högre aktiekurser och ökade värderingar.

HM och Ericsson pressas

Den aktieintresserade har knappast undgått att två stora svenska folkaktier, HM och Ericsson, har gått dåligt under en längre tid. Många är aktieägare i de båda bolagen, direkt eller via fonder, och berörs därför av hur de utvecklas.

Sedan toppen i april 2015 har kursen på Ericsson halverats, även om den återhämtat sig något sedan botten i höstas. HM toppade i början av förra året och har sedan dess befunnit sig i en fallande trend och nedgången sedan toppnivåerna är cirka 40 procent. 

Vad är det som pressar kursen?
– HM och Ericsson verkar på helt olika marknader men egentligen har de samma problem, det vill säga avtagande tillväxt och fallande marginaler, säger Maria Landeborn.

– Frågan är om det här är bestående? Är det så att HM nu ska vara mer likt klädmarknaden i stort, eller kommer bolaget att kunna fortsätta vara ett tillväxtunder. När det gäller Ericsson handlar det om huruvida bolaget kan anpassa sig till en marknad i förändring.

Vad händer med folkaktierna HM och Ericsson? Läs Skandias Marknadsbrev 

Låga realräntor - ett problem?

Trots att den globala ekonomin är på väg att ta litet bättre fart, syns inga tecken på stigande realräntor. 

Det signalerar att förbättringen vi ser trots allt är förhållandevis mager. Låga realräntor betyder att kostnaden för att låna pengar i många fall är negligerbar, och trots det uppstår inget inflationstryck att tala om. 

– På pappret låter det som ett nära nog optimalt ekonomiskt läge, menar Skandias makroekonom Johan Lundqvist. 

– Men i praktiken är den låga realräntan mer av ett bekymmer än ett glädjeämne, för den indikerar ju faktiskt att inte ens när lånekostnaden är nära nog obefintlig vill företagen investera inför framtiden. Ihållande låg realränta är alltså ett kvitto på att ekonomin inte mår riktigt bra. Det medför också svårigheter att stötta ekonomin om vi drabbas av en ny kris eftersom räntorna är så låga i utgångsläget, säger han.

Låg realränta – sjukdomstecken eller tecken i tiden? Läs Skandias Marknadsbrev

Långsiktigt tänk

Men hur bör man då tänka när börsen har stigit i över åtta år och värderingarna är höga? Maria Landeborn talar om vikten av en långsiktig strategi. 

– Att försöka tajma marknaden är svårt eftersom det kräver att man gör två saker rätt – säljer nära toppen och köper nära botten. Däremot kan man se till att man behåller en bra balans mellan aktier, räntor och andra eventuella tillgångar i portföljen över tid. Att då och då återställa fördelningen mellan aktier och räntor gör att risken inte tillåts skena iväg, menar hon. 

– Ett annat tips är att inte avbryta månadssparandet i händelse av en börsnedgång. Fokusera istället på att du köper allt billigare och att det förr eller senare kommer att vända upp igen, säger Maria Landeborn.