Gå till innehåll

Fysisk aktivitet en sorts "dundermedicin"

Tillväxt skapas av friska medarbetare. Men chefer som vill sänka sjukskrivningstalen har en mäktig fiende, som dessutom ofta är både bekväm och ergonomisk: kontorsstolen. Vid sidan av tv-soffan bidrar den i stor utsträckning till vårt stillasittande. Nu måste vi hitta mer effektiva lösningar för att förbättra hälsan på arbetsplatsen. – Fysisk aktivitet är en sorts "dundermedicin" för mycket vad gäller förebyggande behandling, säger Carl Johan Sundberg, professor vid Karolinska Institutet i samband med Skandias hälsoseminarium i Almedalen.

Stillasittande ökar risken för allvarliga hälsoproblem som cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Trots det fortsätter stillasittandet att öka både bland barn och vuxna. Carl Johan Sundberg, professor vid Karolinska Institutet, menar att allt det som fysisk inaktivitet leder till kan motverkas genom att man blir mer fysiskt aktiv.

– Vi är skapta för aerob aktivitet, säger han.

Det som fortast tar stryk är skuldror, ländrygg och disker. Därefter kommer metabola sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar i form av högre blodtryck och försämrade blodsockervärden.

– Fysisk aktivitet i form av promenader varje dag minskar risken för en rad olika sjukdomar, som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och högt blodtryck men också metabola sjukdomar som övervikt, fetma och diabetes. Och så påverkar det vårt stämningsläge, alltså risken för depression, säger Carl Johan Sundberg.


  • Carl Johan Sundberg får medhåll av livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius. Snittiden för vuxna svenskar är ca 9-10 timmar stillasittande per dag. Sitter du still vid ditt skrivbord så länge, vägs det inte upp av ett gympass på lunchen eller en löprunda efter arbetstid.

    – Då tappar vi alla fantastiska hälsoeffekter av fysisk aktivitet. Det påverkar allt från blodfetter, blodsocker och blodtryck till vårt humör och hur pigga och stressade vi är. Sitter vi så mycket som vi gör i dag ökar risken att dö i förtid, säger Mai-Lis Hellénius.

    Vi är också mycket flitiga skärmanvändare. Svenskar jobbar bakom skärmen, roar sig bakom skärmen, kommunicerar bakom skärmen. Mai-Lis Hellénius konstaterar att dagens stillasittande är på god väg att bli en folksjukdom.

    – Vi måste upp på fötter, säger hon.

    – Vi har byggt bort rörelsen. Fysisk aktivitet påverkar varenda cell i hela kroppen och det behövs för att den ska fungera normalt. Uppemot 90 procent av alla hjärtinfarkter går att förebygga och kanske 30 procent av cancerfallen.

    Mai-Lis Hellénius rekommenderar en bensträckare var 30:e minut.

    – Det bästa vore ju om vi inte satt mer än fyra timmar om dagen totalt, säger hon.

    – Alla vill ju vara friska så länge som möjligt, men även sett ur samhällets synvinkel så skulle vi vinna väldigt mycket på att satsa förebyggande.

    Bättre kontorshälsa

    Tillväxt skapas av friska medarbetare. På tio år har Skandia bidragit till att halvera sjukskrivningarna bland sina kundföretag, där arbetsgivarna med hjälp av Hälsokedjan kan ta ett helhetsgrepp kring bolagets hälsa.

    – Med hjälp av en stor satsning på förebyggande åtgärder under flera års tid har vi lyckats vända skenande sjukskrivningstal och i förlängningen till och med sänkt premierna då färre blivit sjuka, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia.

    – Arbetet hjälper inte bara kunderna själva och företagen det hjälper också till att avlasta vårt allmänna försäkringssystem, vilket sparar stora kostnader för samhället.

    Ett led i arbetet för att effektivt erbjuda lösningar mot ohälsa och sjukskrivningar är Skandias samarbete med hälsoföretaget Virgin Pulse. Hälsoappen Virgin Pulse erbjuds inledningsvis större företag med över 100 medarbetare med försäkring inom Hälsokedjan kostnadsfritt.

    Appen hjälper anställda att följa sina sov- och aktivitetsvanor, ha koll på stressnivåer och skapa en egen livsstilsprofil. För att ytterligare bidra till en bättre arbetsplatshälsa ges även en hälsobonus på upp till 1 000 kronor per år till medarbetare på företag som ansluter sig till Virgin Pulse. Bonusens storlek beror på vilken aktivitetsnivå som man kommer upp till och är en belöning för förbättrad livsstil.

    För Skandia har hälsosatsningen med Virgin Pulse inneburit ytterligare ett steg i det förebyggande arbetet, som kan fungera som mall för hur man stävjar sjukskrivningar – och gynnar samtliga inblandade parter.

    – Förändringen har resulterat i en klassisk win-win-situation, där både individ, arbetsgivare och vi som försäkringsbolag sparar på att människor håller sig friska, säger Kristina Hagström.

    ”Måste upp på fötter”

    Vissa kanske tycker att det är svårt att komma igång med sin vardagsrörelse och träning. Här kan arbetsgivare och chefer göra mycket. En utökad friskvårdssatsning, hälsoutmaningar, konferens där hälsoaktiviteter ingår?

    Och om chefen själv tar bensträckare, är med på lunchgympa och använder sitt höj- och sänkbara skrivbord så kommer antagligen fler haka på.

    Mai-Lis Hellénius pekar på vikten av att sätta upp konkreta mål.

    – Målet får inte vara för högt satt. Det ska vara så lågt satt att det inte finns någon chans att missa. Det är så viktigt att få känna att man når sitt mål. Att man blir lite stärkt, lite stolt. Sedan kan man höja ribban, säger hon.

    Mer omsorg om jobblunchen kan göra stor skillnad på hälsan.

    – Våra matvanor orsakar mest ohälsa i Sverige. Svenska män äter på tok för lite grönsaker. I Sverige är grönsaker fortfarande tillbehör medan i Italien är det mat. Italienska män äter mycket mer grönsaker än svenska män. Bara fyra procent av männen och elva procent av kvinnorna i Stockholm äter tillräckligt mycket grönsaker, frukt och bär, säger Mai-Lis Hellénius, aktuell med nya boken “Livsviktigt!”, som nominerats i två kategorier vid Gourmand Cook Book Award i Kina i maj.

    Men det handlar inte enbart om att införa salladsbuffé i lunchmatsalen eller byta bullfikat mot fruktstund. Vi behöver också släppa överdrivet viktfokus och sluta banta, menar Mai-Lis Hellénius.

    – Det är lätt att tro att hälsa handlar om att vara smal det blir ofta för mycket fokus på vikten. Hellre rund och rörlig än smal och stillasittande. Såvida inte alla kilona sitter på magen förstås.

     

Våra seminarier

Liksom tidigare år anordnar vi på Skandia ett flertal seminarier i vår trädgård och under onsdagen lyfter vi hälsofrågan lite extra med Almedalsloppet. Vi genomför även  hälsokoller under veckan samt att du i vår Pensionskoll kan få, med hjälp av våra experter, en överblick på ditt pensionssparande.

  • Datum: 3 juli
    Tid: 12:15-13:15

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Andelen som inte klarar skolan innebär för en enda årskull 53 miljarder kronor i förlorade löner och skatteintäkter under ett arbetsliv. Det visar rapporten Samhällsförlusten av skolmisslyckande som Skandias stiftelse Idéer för livet tagit fram. Förlusten drabbar både individer och offentlig sektor. 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Värdet av social hållbarhet och förebyggande insatser är underskattat. Det leder till bortprioriteringar av sociala investeringar som skulle skapat stora mänskliga och samhällsekonomiska värden. Rapporten Samhällsförlusten av skolmisslyckande visar kostnaden för att 14 000 ungdomar i varje årskull saknar gymnasieexamen. Rapporten är framtagen av Skandias stiftelse Idéer för livet tillsammans med Nima Sanandaji, utifrån statistik från SCB. Skolmisslyckanden i denna omfattning orsakar ett socialt ohållbart samhälle som på sikt urholkar de svenska välfärds- och försäkringssystemen. Med Idéer för livet-modellens beräkningsverktyg kan förebyggande sociala insatsers effekt och ekonomiska värde tydliggöras. Risker som psykisk ohälsa, arbetslöshet och sämre ekonomisk standard har stark koppling till skolmisslyckanden och att fler klarar skolan är därmed avgörande både för individer och för samhället i stort.

    Läs artikel

    Läs hela rapporten

    Medverkande:

    • Anna König-Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd, Stockholm stad
    • Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande, Norrköpings kommun
    • Nima Sanandaji, rapportförfattare
    • Anna Sarkadi, professor i socialmedicin, Uppsala universitet
    • Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom, Svenskt näringsliv
    • Lina Axelsson Kihlström, grundskolechef, Haningen kommun
    • Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 10:45-11:45

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Hur kan en investering i social hållbarhet skapa affärsnytta och ökat värde i exempelvis ett fastighetsbolag? 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Samtidigt som FN:s hållbarhetsmål appliceras i näringslivet blir metoder för att mäta effekter allt viktigare och kopplas allt närmare företagens affärsutveckling. Alltifrån kapitalförvaltare till fastighetsbolag och kommuner behöver verktyg för att utvärdera sociala insatsers effektivitet och bedöma det ekonomiska värdeskapandet. Handelshögskolan i Stockholm tar just nu fram en metod för att mäta hur social hållbarhet såsom ökad trygghet i ett område även skapar affärsnytta.

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Susanne Sweet, professor, Handelshögskolan Stockholm
    • Bo Jansson, fastighetschef, Skandia fastigheter
    • Tommy Borglund, forskare, Örebro Universitet
    • Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 12.45-13.30

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Hur ser dagens politiker på pensionsöverenskommelsen och hur värnar vi framtidens pensionärer? Med färska skandaler och skriverier kring vissa aktörer i premiepensionssystemet kanske det är dags att våga göra lite större omtag. 

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Sedan pensionsöverenskommelsen 1994 har flera utredningar försökt lappa och laga på premiepensionen inom ganska snäva direktiv från riksdagsmajoriteten bakom pensionssystemet. Den senaste utredningen lämnade ett förslag i höstas med vissa idéer som gör det lite bättre och andra som istället skapar nya problem och kolliderar med klassiska spelregler för retroaktiva åtgärder. Men med färska skandaler och skriverier kring vissa aktörer i premiepensionssystemet kanske det är dags att våga göra lite större omtag. Hur ser dagens politiker på pensionsöverenskommelsen och hur värnar vi framtidens pensionärer?

    Läs artikel

    Läs hela rapporten

    Medverkande:

    • Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande socialförsäkringsutskottet
    • Lars-Arne Staxäng (M), riksdagsledamot och ledamot i pensionsgruppen
    • Frans Lindelöw, koncernchef, Skandia
    • Mats Langensjö, utredare
    • Mia Odabas, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 13.45-14.30

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Försäkringar har i alla tider kompletterat och avlastat de allmänna systemen. En av de snabbast växande försäkringarna är sjuvårdsförsäkringen som mellan år 2000 till 2015 har blivit sex gånger så vanlig i Sverige. Nu utmanas alternativet av förmånsbeskattning av användarna.

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Idag har ca 650 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring, sju av tio får den betald av jobbet. Är det så att sjukvårdsförsäkringarna avlastar den offentliga vården, minskar vårdköerna och bidrar till en minskad ohälsa eller bidrar de bara till att skapa ojämlikhet i vården? Vad kostar det i övriga samhället att spara en miljard? Välkommen till en debatt om vad införandet av förmånsbeskattning på sjukvårdsförsäkringar kommer ge för effekter i samhället.

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Mats Persson (L), ekonomiskpolitisk talesperson
    • Karin Rågsjö (V), utskottsansvarig socialutskottet
    • Günther Mårder, vd, Företagarna
    • Frans Lindelöw, koncernchef, Skandia
    • Mia Odabas, moderator
  • Datum: 5 juli 
    Tid: 10:45-11:45

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Stillasittande ökar risken för allvarliga hälsoproblem som cancer, diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Trots det fortsätter stillasittandet att öka både bland barn och vuxna. Var är dagens motsvarighet till 90-talets kampanjer om rökningens effekter och vems ansvar är det att vända utvecklingen?

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Stillasittande är enligt forskare från KI minst lika farligt som rökning och en bidragande orsak till flera stora folksjukdomar. Hur påverkas arbetsgivare och vad finns det för mänskliga och ekonomiska vinster med att minska stillasittande? Rätt eller fel av arbetsgivare att kräva fysisk aktivitet bland anställda? Allt fler företag inför motivationsverktyg för ökad fysisk aktivitet men hur gör vi med dem som inte vill? Är det upp till var och en eller ska arbetsgivare och staten lägga sig i? Forskningen är överens om stillasittandets risker och konsekvenserna drabbar alla i form av ohälsa eller kostnader för sjukvård och sjukskrivning. Hur motar vi stillasittandet lika framgångsrikt som vi en gång stoppade rökningens utbredning och effekter på hälsan?

    Läs artikel

    Medverkande:

    • Carl Johan Sundberg, professor, Karolinska Institutet
    • Inna Feldman, docent i hälsoekonomi, Uppsala universitet
    • Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare, Cancerfonden
    • Kristina Hagström, hälsostrateg, Skandia
    • Anna Olin Kardell, moderator
  • Datum: 4 juli
    Tid: 09:30-10:15

    Beskrivning av samhällsfrågan
    Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till en cirkulär ekonomi. Vi ska göra mer med mindre resurser och fastighetsbranschen måste spela en nyckelroll i förändringsarbetet. Men vad krävs för att gå från enskilda insatser till något större?

    Utökad beskrivning av samhällsfrågan
    Det är ingen hemlighet att vi idag lever långt över jordens tillgångar. Med ökande urbanisering, befolkning och krav på levnadsstandard behöver vi omgående hitta smartare sätt att använda våra resurser. Regeringen har uttalat att Sverige ska vara ett föregångsland i omställningen till en cirkulär ekonomi, där material och produkter kan användas längre, av fler eller i nya sammanhang. En stor del av dagens ”producera-äga-använda-slänga” sker där vi bor, arbetar, handlar, vårdas och går i skolan. Med andra ord måste fastighetsbranschen spela en nyckelroll i förändringsarbetet. Men vi är bara i början av processen och ansvaret är fortfarande otydligt. Hur utformar vi en cirkulär fastighet? Vad krävs för att gå från enskilda insatser till något storskaligt och självklart? Och hur kan fastighetsägare bidra till omställningen på bästa sätt?

    Medverkande

    • Kristina Alvendal, Stadsbyggnadsexpert (moderator)
    • Ola Alterå, Regeringens utredare för cirkulär ekonomi
    • Rahel Belachew, Chefsarkitekt och grundare av Belachew Arkitekter
    • Pär Larshans, Hållbarhetschef, Ragn-Sells
    • Anna Barosen, Hållbarhetsstrateg, Skandia Fastigheter