Gå till innehåll

Brexit satte fart på sommarbörsen

BÖRSPERSPEKTIV. Efter raset i samband med Brexit i slutet av juni har börshumöret förbättratspåtagligt. De flesta aktiemarknader har passerat nivåerna från föreden brittiska omröstningen, och räknat sedan årsskiftet har ett globaltbörsindex stigit nära 7 procent i svenska kronor. Det motsvarar en genomsnittligårsavkastning. En central förklaring till uppgången är mjukare centralbanker.

FILMEN: Skandias ekonom Johan Lundqvist tycker att man bör se över riskspridningen i sin portfölj.

Börsuppgång efter Brexit
Efter raset i samband med Brexit i slutet av juni har börshumöret förbättratspåtagligt. De flesta aktiemarknader har passerat nivåerna från föreden brittiska omröstningen, och räknat sedan årsskiftet har ett globaltbörsindex stigit nära 7 procent i svenska kronor. Det motsvarar en genomsnittligårsavkastning. En central förklaring till uppgången är mjukarecentralbanker.

Lägre räntor trots bättre statistik
En viktig aspekt som förstärker effekterna av de lägre räntorna är att de inte har sjunkit på grund av en konjunkturförsämring. Tvärtom har den makroekonomiska statistiken överlag stärkts under sommaren.

Det handlar inte om drastiska förbättringar, men i relation till förväntningarna blir skillnaderna desto större, vilket illustreras av så kallade överraskningsindex som har stigit till de högsta nivåerna sedan början av 2014 i utvecklade länder. Det innebär att avståndet till recessionsscenariot har ökat, vilket ofrånkomligen är positivt för aktier och andra risktillgångar. Att ekonomisk förbättring sker samtidigt som räntorna sjunker får beskrivas som jackpott för marknaderna. Därtill kan läggas att företagens delårsrapporter för det andra kvartalet har varit godkända. Även om globala vinster faktiskt sjunker, så har bolagen i genomsnitt levt upp till marknadens
förväntningar på många håll.

Avmattning av riskapiten i sikte (?)
Det är naturligtvis glädjande att börsen har hämtat igen försommarens nedgångar. Det finns dock skäl att anta att riskaptiten utmanas framöver. Den kanske viktigaste anledningen till det är värderingarna. Även om de europeiska börserna inklusive den svenska har en bit kvar till värderingstopparna från i början av fjolåret, så är USA-börsen uppe och nosar på de högsta värderingarna på över 10 år (läs mer på sidan 7). På tillväxtmarknadsbörserna har värderingarna också stigit även om de i ett historiskt perspektiv inte ser särskilt ansträngda ut. I takt med aktier blir dyrare, minskar deras attraktionskraft, vilket har potential att dämpa investeringsviljan härifrån.

Fortsätt äga aktier, men öka inte risken
Att riskaptiten mattas av framöver är dock inte samma sak som att börsen ska sjunka eller att man ska undvika aktier. Tvärtom är aktier ett av få tillgångsslag med hygglig avkastningspotential i dagens lågräntemiljö. Skillnaden mellan direktavkastningen på aktier och räntan på obligationer har inte varit större i modern tid. Och eftersom vi inte räknar med en recession, kvarstår rekommendationen att fortsätta äga aktier, men att inte öka risken i sparandet. Det gäller dock fortsatt att acceptera att resan kan bli svängig samt att avkastningspotentialen är lägre än genomsnittet under åren efter finanskrisen.

En annan anledning till att förvänta sig att uppgången mattas av är att merparten av den senaste tidens uppmjukning bland centralbankerna borde vara inprisad i kurserna. För att stimulanserna ska fortsätta att driva marknaderna på längre sikt måste de utökas eller förlängas. Men i takt med att Brexitoron klingar av minskar det behovet. Och om den makroekonomiska förbättringen håller i sig är det snarare i motsatt riktning som centralbankerna rör sig härnäst. I USA är detta redan på gång, även om det istället beror på ekonomins styrka. Det innebär att det behövs en ny chock eller försämring för att det ska lanseras nya åtgärder – och då är frågan om marknaderna kommer fokusera på stimulanserna eller det som orsakade dem.

Johan Lundqvist,
Ekonom